Att ha genomfört något jag inte trodde var möjligt

 Jag är tillbaka! Tillbaka i vardagen, tillbaka ifrån den lilla bubblan av studier som jag har levt i det senaste året. Nu kan jag äntligen ägna min tid åt det jag har saknat så mycket. Vardagliga saker, göra roliga saker med familjen och slappa framför en film efter barnen har somnat. Jag minns knappt när jag gjorde det senast.

Jag har lärt mig otroligt mycket, dels om innehållet i kurserna jag har läst, men framförallt om hur mycket jag faktiskt klarar av om jag bara bestämmer mig. Jag har fixat att studera heltid samtidigt som jag har jobbat heltid. Dessutom har vi renoverat samtidigt (först övervåningen som blev klar i februari och sedan dränering som drogs igång i april). Jag har jag haft mer tid än vad jag trodde med familjen, eller rättare sagt så har jag valt bort mina egna intressen för att inte missa alltför mycket med barnen. Det är klart att det har varit dagar när jag önskat att jag kunnat följa med dem ut på roliga saker, men istället suttit inne och pluggat, men det är ett val jag/vi gjorde och även om det har varit tufft så har jag inte ångrat mig en sekund. 

Jag gick in i detta efter förra sommaren med inställningen att de kurser jag klarar är ett plus, resten kanske jag kan läsa upp året efter. Men när utbildningen drog igång och jag lyckades kamma hem högsta betyget i de första kurserna fick jag blodad tand och kom på att det är kul att lära sig.

Mathias har varit min klippa i allt det här som har sett till att allt här hemma har fungerat och stöttat mig när jag har behövt, tack älskling för att du lät mig genomföra detta som jag drömt om så länge och som förhoppningsvis kan leda till bra saker för vår familj.

Nu är det gjort, jag har en massa spännande kunskap i ryggsäcken som jag längtar efter att få vidareutveckla så får vi se var denna kunskap kan leda mig i framtiden. Nytt jobb? Nya arbetsuppgifter på mitt befintliga jobb? Eget företag? Vem vet... 

 

Stella frågar mig varje dag, "Mamma, ska du inte plugga mera?". Och jag är så glad att kunna krama om henne och säga "Nej, nu ska jag bara vara med er". 

Det är så mycket som har hänt under året, framförallt med renoveringen, som jag inte hunnit skriva om eller visa er bilder på. Men jag ska försöka fota lite här hemma och berätta mera snart. Men nu ska jag bara ta det lugnt några dagar och försöka komma ifatt med sömn och familjetid.

Hoppas ni alla har det bra och att ni inte tröttnat på att vänta på mig!

Pannkakslunch med liten hjälpreda

Nu var det alldeles för länge sen jag visade något livstecken här. Jag lever, mår bra och har för en vecka sedan avslutat en superintensiv kurs som jag hoppas jag har klarat (betyget får vi tyvärr vänta på några veckor). Sedan dess har jag avnjutit en pluggfri helg (förra helgen), en helg då min förra kurs var avslutad och min nya kurs inte skulle börja förrän efter helgen, skööönt :) Barnen sov dessutom hos farmor och farfar så vi passade på att ha en dejtkväll med bio och middag på stan. Men jag kan erkänna att vi båda hade bråttom hem för att hinna sova så mycket som möjligt när vi kunde. Haha, tänk vad sömn har blivit viktigt sen vi fick barn :)

I måndags påbörjade jag alltså en ny kurs och denna gången handlar det om html-kodning (hemsidor). Det har jag ganska bra koll på sedan tidigare, så pass bra koll så första veckans föreläsningar och uppgifter var genomgångna och klara redan på tisdagkvällen, så detta har varit en lugn vecka för mig plugg-mässigt. Mathias har passat på att slipa trappan nu när han har haft möjligheten och jag har passat på att umgås med barnen så mycket jag har hunnit. Synd bara att jag kommer hem så sent från jobbet, det är verkligen kolsvart när jag slutar jobba och när jag sedan äntligen kommer hem håller barnen på att förbereda sig för sängen :( Jag håller tummarna stenhårt för ändrade arbetstider på jobbet efter nyår (det är nämligen eventuellt på gång), då kanske jag hinner äta middag med familjen någon gång också, det har inte hänt på flera månader nu. Behöver jag säga att jag börjar se nackdelarna med att pendla till jobbet :(

 

Tummen upp för att pappan i familjen är så duktig (och tokig)!

Idag till lunch bestämde jag mig för att göra en lyxig pannkakslunch till mina små troll. Det känns som det var evigheter sedan jag stod vid spisen och till min hjälp fick jag en liten hjälpreda med förkläde och allt :) Gissa om pannkakorna blev goda! 

 

 Sedan har vi även hunnit med ett kalas på eftermiddagen innan det var dags att natta två trötta barn som nu sover sedan en stund tillbaka.

Nu ska jag och älsklingen försöka hinna med en film innan vi båda somnar. Bästa uppladdningen inför en ny vecka, ett lugnt avslut med älsklingen :)

Att ha en 2-åring i huset

Nu har vi verkligen inte någon bebis i huset längre. På senaste veckorna har Stella blivit så stor och förståndig. Vi kan prata med henne och hon gör sig förstådd väldigt bra, hon pratar i hela meningar redan. Idag fyller dessutom min minsta älskling 2 år och det har vi så klart firat med stort kalas. Inte idag dock, men igår var huset fullt av släktingar som alla älskar våran lilla prinsessa och som ville fira hennes födelsedag. Det fanns tårta (prinsesstårta så klart), ballonger och en massa paket som det ska vara när en liten älskad fyller år.

Dagen började, som vanligt i denna familj när någon fyller år, med frukost och paket på sängen. Även om det i min mening är i tidigaste laget att hoppa upp ur sängen kl 6 en söndagsmorgon, så gör man ju klart det för sina barn. Och vi fuskade faktiskt och firade henne en dag för tidigt, eftersom vardagsmornarna ofta blir väldigt stressiga när vi ska få iväg alla till dagis och jobb.

Ni måste väl hålla med om att jag, utan att tänka på det, lyckades matcha hennes födelsedagspresent (gitarren) med hennes pyjamas.

Senare på eftermiddagen var det dags för kalas. Det byggdes ihop födelsedagspresenter, blåstes ut tårtljus, fikades och busades med kusinerna.

Jag tror att lilla fröken var nöjd med sitt kalas och alla sina fina presenter. Tack alla som var här och alla som har grattat min lilla prinsessa på hennes födelsedag. Det är så fint att se att hon har så många människor omkring sig som älskar henne så högt :)

Nu är det dags för mig att köra ett sista ryck med pluggandet för kvällen, sedan ska jag försöka få några timmars sömn innan det är upp och iväg till jobb igen. 

Hoppas ni alla mår bra och har en fin kväll!

Byggstatus

Vad händer på bygget kan man undra?

Min duktiga älskling målade igår färdigt det allra allra sista på övervåningen. Det som återstår nu (och som tyvärr kommer ta ganska lång tid) är att slipa och måla trappan. Vi är faktiskt inte helt färdiga med hur vi vill ha den. Allra helst skulle jag vilja ha en vitmålad trappa med ek-steg, men det springer iväg för mycket i pris så därför får vi fundera på alternativ. Jag är mest inne på att måla hela trappan vit, men jag misstänker att den kommer bli hal då. Att betsa/behandla furustegen som finns där är ju också ett alternativ, men frågan är hur man får det så likt ekgolvet som möjligt, eller åtminstone så det inte skär sig emot eken?!

Har ni några tips och råd att ge oss?

Ser ni förresten hur man blir när man har målat varenda list, dörr och fönsterfoder och fönsterbräda både en, två och tre gånger ;)

Andningspaus

Detta är en vanlig syn hemma hos oss nuförtiden, har ni förresten sett min "lilla" kursbok...

Söndagar har blivit min andningspaus, oftast i alla fall. I båda kurserna jag hittills har läst/läser har inlämning varit på söndagar och om jag har jobbat på bra tidigare i veckan, kan jag med få lite ledigt på söndagen ifall jag redan är klar med uppgiften. Som vanligt har det varit en plugg-helg för mig. Efter många sena nätter i veckan med många svordomar över man inte har läraren tillgänglig när man kör fast, är jag nu äntligen klar med denna veckas laboration. Ny kurs påbörjades i måndags och det är ett helt nytt område för mig, roligt men svårt men nu äntligen känner jag att jag börjar känna mig bekant i nya.

Denna veckas uppgift är äntligen färdig och nu ska jag bara skicka in den också. Anton leker med lego och Stella sover middag för tillfället. Gubben är uppe och målar lister, tror han håller på med de sista nu. Min lediga eftermiddag tänker jag spendera med barnen, kanske spela ett spel eller lägga pussel. Sen funderar jag på om jag inte skulle installera om en av våra datorer så Anton kan använda den och spela lite... Hmm, kanske får bli min söndagseftermiddag! Vad pysslar ni med?

Vad som är viktigt

 Helt plötsligt hände något. Något med min tid och mina prioriteringar. Jag började jobba och några månader senare började jag även plugga så helt plötsligt blev tiden, som jag haft oändligt av senaste åren när jag har varit föräldraledig, en bristvara. Vad som händer då, i alla fall med mig, är att jag får prioritera. För hur ska man annars få plats med ett heltidsjobb, en heltidsutbildning, småbarn, renovering, sambon och dessutom hinna träffa vänner. 

Mina egna intressen har jag fått lägga helt åt sidan, men det gör inget, det är ju ett val jag har gjort och man skulle ju kunna säga att det jag studerar är mitt intresse. Dessvärre har även vännerna fått stå tillbaka en tid nu, och renoveringen och tyvärr till viss del också sambon. För när alla måsten är gjorda, de minuter jag har kvar av dygnet vill jag träffa mina två små guldklimpar. Det fanns en tid när jag längtade efter egentid för att jag var med dessa två dygnet runt. Nu saknar jag dom som tusan och vill spendera varje ledig minut med dom.

 

Om ni skulle komma hem till oss nu så skulle ni också märka att hemmet har fått stå tillbaka. Det är såå stökigt och ingen av oss hinner inte städa, men som sagt återigen... Prioriteringar. 

  

Vad är det då jag pluggar? Jo, jag sökte en utbildning som webbutvecklare i våras när jag var arbetslös och inte riktigt visste vad som skulle hända härnäst. Att lära mig mera om hur jag bygger hemsidor och allt runtomkring är något jag har känt länge att jag har velat lära mig. Sedan dök mitt nuvarande jobb upp, det var verkligen från en vecka till nästa. Från jag blev kontaktad första gången tog det nog bara ca 2 veckor innan jag började mitt nya jobb. Och ja, jag trivs som fisken i vattnet. En tjänst som jag var lite tveksam till i början, är jag idag jätteglad att jag hoppade på och tog chansen. 

 

Sedan gick sommaren och jag fick besked om att jag även kommit in på utbildningen som jag verkligen ville läsa. Vi diskuterade hemma och eftersom renoveringen nästan var klar så kom vi fram till att jag skulle tacka ja och se om det funkade att kombinera distansstudier med jobb. Nu har jag precis avslutat den första av 8 kurser som kommer vara under det kommande året och även om det har varit tufft så tycker jag ändå att det har fungerat bättre än förväntat. Jag tror jag har lärt mig att vara mer effektiv i det jag gör, pluggar jag så pluggar jag, är jag med barnen så är jag med barnen (jag försöker inte hinna med att diska eller städa samtidigt) och jag tror faktiskt att det är en bra egenskap att lära sig. Dessutom har jag lärt mig att jag måste sänka kraven som jag annars har ganska högt ställda när det gäller det mesta i mitt liv. 

Har ni förresten sett Stellas supersöta hårlock som sticker ut bak under mössan :)

Så är det värt det då?? Jo, jag tycker nog det. Det handlar om ett år, det går ganska snabbt och jag har en underbar sambo som ställer upp för att jag ska kunna genomföra detta. Dessutom tycker jag inte att jag har behövt lägga så mycket tid som jag trodde på studierna, inte ännu i alla fall. Så jag kör på så länge det känns ok, och funkar det inte då får jag väl hoppa av utbildningen, det är inte värre än så. 

Och när det gäller bloggen så får jag nog även där sänka mina krav en aning. För jag har saknat att blogga och framförallt har jag saknat att jag inte längre tar kort på min vardag i samma utsträckning som jag gjorde innan och det vill jag inte tappa. Så jag kommer försöka få till ett och annat blogginlägg, men det kommer inte bli varje dag, kanske inte ens varje vecka. Jag hoppas ni har förståelse och tålamod med mig och att ni tycker att ett blogginlägg någon gång ibland är bättre än inget alls :)

Och om ni undrar om bygget så är det nästan klart, men eftersom tiden numera går till annat så tar det lilla som är kvar väääldigt lång tid, men det får ju vara så. Men imorgon är det stor chans att det kommer gå lite framåt på den fronten också. Idag på eftermiddagen skickade jag nämligen in min sista inlämningsuppgift till första kursen så för tillfället finns inget alls jag kan plugga på. Nästa kurs börjar på måndag och som det ser ut nu så har jag två hela, lediga kvällar framför mig och däremellan en hel dag med mina två små älsklingstroll och just nu kunde jag inte tänka mig en bättre känsla!

Hoppas ni inte har övergett mig helt efter detta långa blogguppehåll. Om ni fortfarande finns kvar skulle jag bli glad för en liten hälsning :)

Sakta men säkert på bygget

I helgen tog vi oss tid att sätta upp barnens garderober uppe på bygget. Vi har valt Elfa-system med skjutdörrar som jag tycker är både snyggt och praktiskt eftersom det går att flytta runt ifall behoven ändras. Medan vi satte upp inredningen ändrade vi lite i planerna, så nu måste vi komplettera med mera saker för att få en så bra förvaringlösning som möjligt. Dessutom måste vi kapa några hyllor för att få det att passa i utrymmet, men så här ser det ut så här långt. 

 

Vi har valt vit inredning med dekor-fronter i vitt trä, jag tror det kommer bli kanon när allt sitter uppe.

Nu ska jag och Stella bege oss ut till mormors sommarstuga där vi ska bada, sola (jag) och hämta hem storebror som har sovit där inatt. Hoppas ni får en härlig dag i sommarvärmen.